Blog Award #1

Fick en Blog Award av Nina. Har aldrig tidigare svarat på en sådan, men jag kan ju alltid testa. Egentligen ska man nominera fem nya bloggare och hitta på andra frågor åt dem, men det hoppar jag nog över denna gång. Latmasken har krupit fram.

De frågorna jag fick var:

1. Vilket är ditt favoritdjur och varför?
Tar man en snabb titt här hemma är det nog pingviner, vet inte varför.. men annars allt sött som hundar, katter, kaniner, ekorrar, igelkottar osv. Tycker mycket om djur överlag och har mera medlidande med dem än med människor.

2. Hur träffades vi?
Då vi började 7F i högstadiet. Eller på någon innebandyturnering från lågstadiet kanske :)

3. Om du bara fick ta med tre saker till öde ö, vad skulle få följa med?
Länge sedan jag råkat ut för den här frågan. Jag skulle ta med en båt, karta och vatten.. ne, förresten iskall Cokis är godare!

4. Vem är din största idol?
Paris Hilton, hon lyckas hålla sig känd utan att egentligen göra något så riktigt blåst är hon knappast! Sen gillar jag Ashlee Simpson ockå.

5. Var ser du dig själv om 5 år?
Jag hoppas bo i eget hus eller åtminstone vara mitt i planeringen. Ett barn till skulle också sitta fint. På jobbet har jag ännu inget behov av att göra karriär, så varför inte fortfarande tidningstant.

Korv med mos

Vincent åt sin första matlåda idag. Det blev ugnskorv och potatismos från gårdagens middag. Han tyckte det var nam nam men orkade inte riktigt allt. Några gurkskivor blandades också med för att få lite grönt i lådan. Tidigare har han nästan bara ätit burkmat eftersom jag egentligen inte tycker om att laga mat. Den potatismos jag försökte ge honom för flera månader sedan var ingen hit och jag tappade lusten ännu mer. Men nu när han fyllt ett år tar vi nya tag med maten. En riktig snålis är han också. Då vi äter vill han också ha, till och med pappas havregrynsgröt går an. Gröt som annars bara är äckligt.

Ikväll har Mommo tittat förbi och vi började med projektet att flytta Vincents säng i eget rum. Vi hoppas att vi ska störa varandra mindre på så vis. Men gärna hade jag nog haft gullungen kvar i vårt sovrum en stund till. Kanske han återvänder om det inte fungerar i egna rummet. Tiden får utvisa. En bild på gossens rum efter ännu en ommöblering dyker eventuellt upp inom snar framtid.

3h 40min

Nu är jag ledig fyra nätter på raken och det ska bli väldigt skönt! Jag avslutade dessutom detta jobbpass med en körtid på 3 timmar och 40 minuter i natt, vilket innebär nytt rekord. Tycker mig minnas att det förra låg på strax under fyra timmar, så en ganska bra förbättring blev det. Då var det heller inget som strulade i natt, inga extra tidningar, inga reklamlappar, inga enorma snödrivor och inte heller speciellt halt. Ganska pigg var jag också jämfört med igår så jag var tvungen att vila ögonen några minuter i Keppo.

När jag kom hem i morse vid halv sju slängde jag mig på soffan för att inte störa herrarna i sovrummet. Många timmar fick och när jag var fem före att stiga upp, hör jag hur det prasslar i ytterkläder och att ytterdörren går i lås. Mina pojkar åkte iväg någonstans och jag fick traska iväg ensam till mamma-barn-träffen på rådgivningen. Men det gick alldeles utmärkt det också!

En vintervecka

Det verkar som att jag fuskat med bloggandet de senaste dagarna, men så kan det gå ibland. Inget revolutionerande har hänt heller. Jag har bara jobbat, kollat skid-VM, druckit kaffe och lekt med Vincent. Igår var Mommo hit på besök och det var lika trevligt som vanligt!

I onsdags sken solen och jag passade på att ta en promenad med sonen, och pulkan. Han tyckte det var speciellt kul att rutscha ner för de små snödrivorna! Pingu fick också vara med, väl fastbunden för att undvika att han rymmer. Kanske vi fick död på någon baselusk i pingvinen i den friska luften...

Matväska nummer två

Ännu ett projekt har slutförts. Johan var i stort behov av en ny matväska efter att i drygt ett år ha släpat på en rosa variant, som jag virkat givetvis, under mottot: en riktian kaar klarar åv rosa. Jag hoppas det skulle bli en trendsättare, men risken är att det snarare blev Tant Johan 72 år. Ja tycker noo do va cool, Johan!

Redan länge har jag haft planer på att sy en ny, men inte kommit mig för. Men nu när det fanns passliga bitar konstläder kvar från mitt förra projekt, tog jag ta i saken. Vips har älsklingen en större, lite manligare väska att frakta delikatesserna i. Måste säga att jag är nöjd med mitt verk i alla fall. Och ja, jag har offrat en ikea-kasse till insidan...

Fjärrkontroller och russin

Förutom en eftermiddag i Kokkola har vi lekt här hemma och ätit russin. Det är Vincents nya favorit. Skulle inte förvånad om det finns någon regel att man absolut inte får ge russin, men nu gör jag det ändå. Han tycker det är riktigt smaskens och går runt med dem i munnen ett bra tag innan han sväljer. "Nam nam" hörs det emellanåt. Ett hörn av tand nummer nio har dykt upp också. Det är en av tuggtänderna och flera ser ut att vara på väg.

Vem stjäl djurens mat?

Gott med russin

Sen är skåpdörrar är inget hinder längre. Både i köket och i vardagsrummet plockas det ut saker för full maskin. För en liten stund sedan hittade han tre (av fem) fjärrkontroller i ett skåp och visste inte hur han skulle vända sig då det fanns så många. Även de är mycket populära hos oss. De konstiga minerna på bilderna förklaras med att han har russin i munnen .. han har russin runt munnen också, men det bjuder vi på!

En busunge i mammas gardin

Mitt i steget

En guldgruva full med fjärrisar

Kontorsstolen

Söndagens projekt har varit att piffa upp den gamla skrivbordsstolen med ett nytt överdrag. Det är väl ett år sedan jag gjorde förra gången och då blev jag bara halvnöjd. Nu har jag tröttnat på det och dessutom har överdraget blivit smutsigt. Eftersom jag spikade fast det på sittdelen går det heller inte att tvätta. Färgen och tygvalet tål också väldigt tveksamt. Hur tänkte jag där egentligen?

DÅ: I första men kanske inte bästa tyg

Denna gång gjorde jag en bättre planering och satsade på svart konstläder. Överdraget sitter fast med en massa stift och förhoppningsvis behöver det inte bytas inom de närmsta hundra åren. Resultatet är jag rätt nöjd med. Eventuell förbättring kunde ha gjorts på ryggstödet, men det får duga såhär. Det är i alla fall mycket bättre och före och passar fint med resten av möbleringen i kontoret.

NU: I neutralt svart konstläder

Postlådehusen och annan skit

Efter en suverän dag på jobbet igår med körtid på nästan exakt fyra timmar, gick det långt ifrån lika bra idag. Vissa dagar är fan är mer närvarande än andra. Det var så förbaskat halt att det varken gick att gasa eller bromsa på vissa vägar. Ganska snabbt blev jag lätt ilsken och det blev inte bättre av att folk bygger in sina postlådor i små hus så att det säkert ska bli omöjligt att pilla in tidningen i lådan. Alternativt står den på en rutten pinne halvvägs ner i diket, vilket ger samma reslutat. För att inte tala om alla mellanlock, med en liten springa längst in under ett fastfruset lock, där tidningarna trasslar in sig för minsta vindpust. Bort med skiten. Jaja, det var bara en sådan dag idag, men nu har jag gnällt klart och tar nya tag på måndag. En bra fortsättning på lördagen tänker jag i alla fall ha!

Tusen tidningar

Vändagen till ära tänkte ÖT vara väldans vänliga och skänka alla en tidning, en så kallad storspridning. Konstigt nog tycker inte jag att det är särskilt vänligt då jag plötsligt står där med 821 ÖT istället för typ 379. Plussar man ännu till de 165 Vasabladen samt en hög Pohjalainen, Keskipohjanmaa och Ilkka har jag över tusen tidningar att dela ut. Utan överdrift. Det är i och för sig också ett nytt rekord, men jag hade snarare siktat på att slå rekord tidsmässigt och vara klar innan sju. Idag hade jag inte en chans, men imorgon är en ny dag. Eller natt. Som belöning idag på morgonkvisten blev det kaffe på ett gubbfyllt Lillkungs.

En telefonbild på mina tidningar idag

Lillkungs smaskiga AngryBirds-bakelse

Alla hjärtans dag har vi i övrigt inte firat. Jag har sovit en stor del av dagen och Johan lär ska ha haft besök under tiden. Kaffe har jag druckit några liter och nu skulle det sitta bra med ännu en mugg, tyckte mig skymta en halv grislängd i kylskåpet också.

Ha en bra fortsättning på vändagen!

Förlovningsringarna

Idag har vi äntligen fått ringarna, nästan en månad efter första besök i guldsmedsaffären. Men den som väntar på något gott, väntar alltid för länge. Det blev en dyr men fin historia, väldigt fin om jag får säga det själv. Jag är mer än nöjd med mitt val, våra val! Johans är från Breuning och min från Gerstner. Att de är olika stör mig inte, de har samma färger och vi tycker om dem.

Ett vackert udda par i vitguld och rödguld

De första stegen

Vi satt som vanligt i vardagsrummet och åt. Idag en sådan deluxerätt som spagetti och köttbullar utan sås. Sin vana trogen stod Vincent och hängde på mitt knä. Plötsligt släppte han taget och gick fyra steg mot bokhyllan, med Pingu handen och tuttu i munnen. Jag tittade och utbrast "Vart e to på väg tå?" medan Johan räknade stegen. Klockan var 18:18 enligt text-tv. Sonen körde äkta Vincent-style med att länge iaktta och studera, för att sedan på första försöket lyckas. Samma sak var det med krypandet. Nu blir det spännade att se när han känner för att gå igen. Skulle gissa att det blir några steg ännu ikväll. Bra Vincent, du gör mamma och pappa stolta igen ♥

Efter babysim igår tog vi en sväng via Halpa Hallis leksaksavdelning. Vi letade bland annat efter en boll, men hittade bara en halvbra variant och istället fick det bli två limegröna bandybollar fån Prisma. Dessa jagar han över hela lägenheten så jag antar de fick godkänt. På babysim brukar han leka med bollar, men det har inte fallit mig in att köpa en egen innan jag såg hur glatt han busade med bollen på 1-årsfotograferingen. På tal om det kommer jag nog att publicera några foton därifrån också, men det finns så många fina att välja mellan och just nu håller jag på att bestämma vilka jag gillar mest. Bollbilden skulle passa alldeles prima i detta inlägg, så här kommer den:

Foto: Anders Wingren @ Photomoments

Annat nytt sonen har hittat på är att gosa med diverse saker. I sängen, med filtar, Pingu, mamma och pappa till exempel. Att bygga duplo tycker han också om. Oftast river han det jag bygger, men han har även själv lyckats trycka fast en del klossar. Igår passade vi på att hämta en stor platta att bygga på och ännu fler klossar. Nu finns de överallt, precis som det ska vara hos en barnfamilj. Böcker är en annan favortit som hållit i sig länge och i butiken kommenterade han varje bok med "Uij uij uisch". De flesta saker verkar vara ojojoj för tillfället.

1-årspresenter

Vincent tackar för alla gåvor! En ny favorit blev den vita telefonliknande saken som Mobbo och Linda gav. Den har knappar, blinkar och låter, vilket är en kombination av det allra bästa! Men han har nog inspekterat de flesta presenterna redan, samt korten och förpackningarna. Medan han sov idag passade jag på att fotografera presenterna och hoppas innerligt att jag kommit ihåg alla denna gång. På julklappsfotograferingen hade jag lyckats glömt en bok, trots att jag sökt genom hela lägenheten och gått genom listan i mitt huvud. Största delen av pengarna han fick till jul och födelsedagen ska vi mata spargrisen med, men lite kommer antagligen att förvandlas till leksaker av något slag :)

Tack tack!

1-årskalas

Idag har Vincent haft sitt allra första kalas. Han var på bästa möjliga humör hela eftermiddagen och början av kvällen, trots all uppståndelse och vaccinationer. Gästlistan hade vi skalat av till de allra närmaste, men ändå satt vi runt tjugo personer inklämda samtidigt i lägenheten. Det är gånger som dessa som man önskar sig ett megakök, långt bord och servitörer. Som tilltugg till kaffet hade jag stressat ihop en tårta, cheesecake och smörgåsar med djurtema. Man kan titta i på dayviews för att kolla in kreationerna.

Gästboken lyste som vanligt med sin frånvaro. Eller kanske den glänste i bokhyllan i vardagsrummet, vad vet jag, jag tittade tydligen inte ens ditåt. Ska jag strunta i namnen eller göra som på dopet och springa runt med gästboken en vecka efter festen. Dilemma. Nu slår det mig också att jag glömde nämna att Tanja och Leon var på privat barnkalas i tisdags. Det var väldans trevligt som vanligt.

Godmorgon Pingu och Vincent!

Nyaste nytt är att placera saker här och var, gärna på varandra.

Vincent har fått massor med fina presenter, men de tillägnas ett skilt inlägg en annan dag. Dagen som helhet har varit mycket lyckad. Men nu ska det bli skönt att pusta ut och planlöst hänga hemma utan måsten. Natten till tisdag är det back to work igen. Nej nu ska jag bara dricka kaffe och äta lite goda rester innan jag somnar, har varit vaken sedan halv fem och tröttheten börjar göra sig påmind.

Bilderna från studiofotograferingen fick vi igår. Nu återstår bara att plocka russinen ur kakan och välja ut de bästa för förstoring, vilket inte är lätt då det fanns så många härliga bilder på världens finaste pojke. Mammas lilla hjärta som blir stor så snabbt. Det känns förresten konstigt att ha en ettåring här hemma. Vincent är ett år, Vincent är ett år. Jag får nog säga det några gånger innan det sjunker in.

Dipdye försök ett

Då är det fredag igen och veckorna bara rusar iväg. Imorgon fyller Vincent 1 år. Hur kan ett år gå så snabbt? Det känns som att han kom igår, vår lilla skatt. Hela veckan har jag planerat, städat och bakat för att hans kalas ska bli så bra som möjligt. Samtidigt som jag ibland bara strunta i allt och lägga mig på soffan, tycker jag det är roligt att fixa och dekorera. Och han fyller ju 1 år bara en gång.

Idag har vi tittat in till rådgivningen och fått gossen vaccinerad, mätt och vägd. Han är 9,4 kg och 75,5 cm. Med andra ord 700g tyngre och en dryg centimeter längre än för två månader sen. Vacciner fick han tre stycken, med biverkningar lagom till kalaset imorgon förstås. Vi kan bara hoppas att han klarar sig utan. Att se honom gråta av den två kilometer långa nålen tre gånger är alldeles tillräckligt. Inga fler pinor, tack.

Igår var vi på 1-årsfotografering hos Photomoments. Bilderna borde komma redan idag och det ska bli så kul att se resultatet av en busig kille i studion!

Håret som jag nämnde i ett tidigare inlägg har fått en lite ljusare färg i topparna. Jag försökte mig på dipdye, som är lite trendigt. Eller var i alla fall för ett år sedan. Resultatet är ingen dunderhit med wow-effekt, men fullt godkänd. Det får helt enkelt duga till det är dags att färga resten av håret.

I måndags var jag en sväng till Kokkola och även via Jakobstad för att bekräfta att förlovningsringen var fel färg. Suck, att det ska vara så svårt att få rätt. Två nya mattor hittade jag på Sotka också. En ljuslila härlig mjuk sak till vardagsrummet och en mörkgrå lättskött till köket. Jag är helnöjd. Julen är äntligen utstädad också och nu har det röda bytts ut till ännu mera lila istället.

Jobbat har jag gjort på måndag, tisdag, onsdag och idag. Imorgon är det ännu ett pass innan det blir två dagar vila igen. Idag körde jag på rekordtiden fem timmar. Snart är jag nere på den betalda arbetstiden...

Oplogat

Ah, äntligen kaffe. Allt gick så bra med tidningarna i natt att jag tagit nytt personligt rekord och blivit klar vid halv åtta, om det bara varit lite mindre snö på den ena lilla skitvägen. Med endast några kilometer kvar jag körde fast i snön, så förbannat fast också. Jag gasade och gungade, grusade och skyfflade, men bilen satt fast. Redan igår hade det drivat och idag är det ännu värre. För att inte tala om hur halt det var under pudersnön på de större vägarna.

Då jag för en sekund släppte koncentrationen och tänkte på hur skönt det ska bli att komma hem, passade snömassorna på att trycka mig nästan i diket. Att ploga vägarna verkar vara väldans omodernt dessutom. Men tidningen, den vill de ha. Ugh, kändes bara så onödigt att "leka" i snön i 45 minuter klockan sju på morgonen. En kvinna som kom för att hjälpa och försökte knuffa bilen medan jag gasade, men våra kvinnokrafter räckte inte till. Till detta behövdes manlig hjälp. Och sådan kom det, bara jag la envisheten åt sidan och ringde efter hjälp.

Men jag vill i alla fall skicka dagens ros till den trevliga damen! Många bilar körde förbi, men du var den enda som stannade och ville hjälpa! Tack!

Tjejträffar

Äntligen helg och äntligen ett par lediga nätter. Hade orken bara funnits, skulle jag ha svettats med tjejerna på Melodys dansgolv för tillfället. Men jag valde att åka hem och sova en hel natt istället. Det behövs. På jobbet går det förresten rätt bra. I natt var tredje natten ensam och min utdelningstid har förbättrats med en halvtimme för varje dag. Idag tog det fem och en halv timme, så nu behöver jag bara kapa ytterligare en timme för att hinna på den utsatta tiden. Nya uppdateringar följer.

Detta möttes jag av i morse då jag kom hem efter jobbet :)

Kvällen har jag i alla fall tillbringat i Jakobstad med Tanja, Hanna och Anna. Vi hade de stora äran att vara smakråd då Tanja provade sin allra första brudklänning ... och gissa vad, it's the one! Tänk att ha sån tur att hitta den rätta på första försöket. Den satt perfekt och hon var vacker som en dröm! Efter några andra ärenden landande vi i soffan hos Tanja fram Gladiatorerna på teve. På bordet fanns chips, choklad, nötter och limsa i överflöd. Riktigt fredagsmys med andra ord. Eller förfest för de som sedan drog vidare till krogen.

Tidigare idag fick jag besök av Victoria och hennes söta mage. Vi har inte träffats på evigheter och det var så skoj att prata av sig. Munnarna gick i ett, precis som det ska vara! Synd bara att man inte kommer sig för att träffas oftare, trots att vi bor relativt nära varandra. Men nu det ska bli ändring på den fronten. Mot sommaren kommer vi att ha ännu mera gemensamt och säkert mycket att diskutera. Kul att ännu en vän väntar smått.