1-årskalas

Idag har Vincent haft sitt allra första kalas. Han var på bästa möjliga humör hela eftermiddagen och början av kvällen, trots all uppståndelse och vaccinationer. Gästlistan hade vi skalat av till de allra närmaste, men ändå satt vi runt tjugo personer inklämda samtidigt i lägenheten. Det är gånger som dessa som man önskar sig ett megakök, långt bord och servitörer. Som tilltugg till kaffet hade jag stressat ihop en tårta, cheesecake och smörgåsar med djurtema. Man kan titta i på dayviews för att kolla in kreationerna.

Gästboken lyste som vanligt med sin frånvaro. Eller kanske den glänste i bokhyllan i vardagsrummet, vad vet jag, jag tittade tydligen inte ens ditåt. Ska jag strunta i namnen eller göra som på dopet och springa runt med gästboken en vecka efter festen. Dilemma. Nu slår det mig också att jag glömde nämna att Tanja och Leon var på privat barnkalas i tisdags. Det var väldans trevligt som vanligt.

Godmorgon Pingu och Vincent!

Nyaste nytt är att placera saker här och var, gärna på varandra.

Vincent har fått massor med fina presenter, men de tillägnas ett skilt inlägg en annan dag. Dagen som helhet har varit mycket lyckad. Men nu ska det bli skönt att pusta ut och planlöst hänga hemma utan måsten. Natten till tisdag är det back to work igen. Nej nu ska jag bara dricka kaffe och äta lite goda rester innan jag somnar, har varit vaken sedan halv fem och tröttheten börjar göra sig påmind.

Bilderna från studiofotograferingen fick vi igår. Nu återstår bara att plocka russinen ur kakan och välja ut de bästa för förstoring, vilket inte är lätt då det fanns så många härliga bilder på världens finaste pojke. Mammas lilla hjärta som blir stor så snabbt. Det känns förresten konstigt att ha en ettåring här hemma. Vincent är ett år, Vincent är ett år. Jag får nog säga det några gånger innan det sjunker in.