Plommonpuré

Idag var vi på besök till rådgivningen. Vincent har växt lite mer på bredden än på längden och är nu 6500g och 63,5 cm. Det firade vi med en marsipangroda på Lillkungs. Eller ja, det var jag som firade medan Vincent spanade in tripburken, som hade en härlig orange färg. Resten av dagen har han inte velat sova. Trött som synden är han, men det är något som stör honom. Om jag bara visste vad. Tänderna har jag hört att man kan skylla mycket på, så kanske det är de då?

Så istället för att vila, roade vi oss med att testa plommonpuré för första gången. Två skedar tog jag ur burken. Största delen smetades ut på bodyn, händerna, stolen, papper och i ansiktet. Med lite god tur åt gossen upp hälften. Han tuggade hjärtligt och såg ut att äta, men jag misstänker att skeden bara var lajbans att bita på då tandköttet kliar. Ammar gör jag ganska lite, en gång på morgonen och kanske en senare på dagen. Vincent blir bara arg och det är inte speciellt mysigt längre.

Barn absorberar mat via ansiktet, 
som Johan brukar säga.