Loppisrace

Första juli har det tydligen hunnit bli. Och denna fina, halvsoliga sommardag till ära ordnades gårdsloppisar på Källbacken i Nykarleby. Folk gräver alltså fram skräp och försöker sälja det på sina gårdar. Perfekt sysslesättning för mamma och son. Bara att lägga gossen i vagnen och traska omkring i lugn och ro medan han sover. Trodde jag ja. Vi var ute över tre timmar och Vincent sov sammanlagt kanske femton minuter. Brukar det inte vara skönt att sova i en gungande vagn?

Men katastrofminuterna var ändå inte så många. Däremellan låg han och småropade eller pratade. Eller det för tillfället allra bästa, enligt Vincent: att peta ut nappen för att sedan inspektera den. Fika-, mat- och blöjpaus blev det i vattentornet. Det var ganska skönt att bara sitta och titta ut över staden medan killen fick sin flaska. Var lite fundersam om hissen från stenåldern skulle orka både upp och ner, men det gjorde den.

Tre saker (eller fynd?) har fått följa med mig hem. En sprillansny Finlaysonduk för 1 euro, en ny tupperware pusselboll för dyra 15 euro och en begagnad nyckelpigeformad kudde för 4 euro. Som vanligt gick jag med tanken att bara titta och inte köpa något. Dessutom är jag inte riktigt förtjust i gamla grejer eller skräp. Så tre saker var ganska bra gjort.

Det har alltså varit en lyckad dag! Träffade många bekanta, vilket jag ännu inte vant mig vid efter åren i Helsingfors. Och tänk på all frisk luft jag andats in idag, det räcker säkert för hela veckan. För att inte tala om motionen.