Mina nattkompisar igelkottarna

Tidigt på söndagsmorgonen hade Igelkotten, som mitt i natten ofta tassar över Jakobstadsvägen vid refugen vid slutet av esplanaden, mött sitt öde. Jag blev alldeles våt i ögonen när jag på väg till jobbet hittade min kompis mitt på gatan. Stackars kotten! När jag kom tillbaka från Jeppo med postbilen hade någon vänlig flyttat upp den fint på trottoaren och städat vägen. Dagen efter var den borta.

KÖR INTE PÅ MIG ELLER MINA VÄNNER!

Natten efter kom en ny vän springande över Jungarvägen i Jeppo. Jag stannade bilen och tittade genom fönstret på när den sprang runt, runt, runt intill vägen. Körde en tidning till en postlåda över åkern och tillbaka för att sen hoppa ur bilen och hälsa personligen. Åter igen tassade kotten i en cirkel medan klorna rispade mot asfalten. Med vänlig röst försökte jag förklara att den inte ska hålla hus mitt på vägen, det är farligt där. Misstänker att informationen inte gick fram, men efter en stund gick den i alla fall ner i diket.