Den taggiga lördagen

Igår var en sådan dag när man inte borde ha stigit upp. Lagom till förmiddagskaffe upptäckte Johan att dörren till frysen stått på glänt över natten. Kul. Eller inte. Det var inte katastrof eller så att det rann ur frysen, men lite upptinat hade nog blivit. En stor del av gårdagen gick alltså ut på att äta upp den mat som funnits i frysen och inte borde frysas om. Förbaskade dörr. Jag hade nallat lite djupfrysta hallon kvällen innan och stängt dörren som vanligt. Trodde jag. Men den har en tendens att inte suga fast helt om man inte trycker fast den. Och vem skulle märka glipan på en knapp centimeter mitt i natten? Så onödigt bara.

Strålande vinterväder, men vi hann aldrig längre ut än på balkongen

Annat som hände igår var att vessadörren låste sig själv. Vet inte hur det gick till, men plötsligt var den låst och ingen fanns där inne. Förutom tvättmaskinen, men den har jag aldrig sett låsa en dörr. Tänkte först om det var Johan som busat och låst utifrån. Men så var det inte. När jag pillat upp den igen och skulle testa den, hamnade Vincents finger nästan i kläm. Stackaren. Strax efter straffade han mig med att dra en betongkruka formad som en kaffekopp i golvet. Bang, i bitar. Den som jag tyckte så mycket om. Har försökt limma ihop den med Erikeeper, men det ser ju knasigt ut med sprickor i alla fall. Meddela mig gärna var man hittar en ny sådan.

Nya konstorslampan

Sen bytte vi lampor i korridoren och kontoret. Givetvis var det strul även där. Hela lampgrejen gick inte att få ända upp i taket eftersom skruvarna var långa och satte stop. Hur tänkte konstruktören där? Till all tur har världens bästa granne en järnsåg och nu är skruvarna avkortade och lamporna på plats. Resultatet blev lyckat. Och så var det granen som stod i kontoret, aka Vincents gran, som sett sina bästa dagar och skulle sågas itu. Behöver jag berätta att barren yrade som nålar över hela kontoret? De trillade inte av granen då man skakade den, nej så lätt kom vi inte undan. För varje knäpp då Johan klippte av en gren med tången, dansade barren iväg. Åt alla håll, med en jävla fart.

Min hand efter att jag klätt av granen. Skööönt.

Mot kvällen avtog eländligheterna och då Robban och Linda dök upp till kvällskaffe var allt på topp igen! Hittade lite cheesecake i frysen (den andra, icke upptinade frysen) och Vincent provsmakade och lekte med kex. Mmm, nam nam.