Ruka: Dag 3

Sista dagen hade vi hela förmiddagen på oss att hitta på något. Som omväxling tog vi en promenad. Denna gång hade vi siktet högst upp på Rukatunturi och efter många trappsteg och ed andan i halsen tog vi oss dit. Utsikten var fenomenal. Om bara skrotet i slalombackarna försvunnit hade det varit ännu bättre. En fin solnedgång hade varit fin att fota härifrån, men någon sådan hade vi inte turen att ha på denna resa.

På vägen ner träffade vi på en flock renar, vissa lite skygga och andra lite mera tama. Till sist gick vi en sväng via hoppbacken och där var träningen i full gång. Men att få backhoppnara på bild var lite klurigare. De kommer ju med jädra hastighet svischande förbi, för att sen landa lååångt lååångt ner i dalen. Jag skulle aldrig våga. Däremot gillar jag att se på backhoppning om än inte så fanatiskt som i tonåren. Här i Ruka har jag faktiskt hurrat och hejat på världscupöppningen en gång för ett antal år sen.

Efter dagens motionspass packades väskorna i snabb takt innan vi klockan 12:00 startade hemåt igen. En lite guldkant på hemresan var omvägen via Posio och Pentiks fabriksbutik. Allt för att vi skulle få "nava liiti porslin", som reseledaren uttryckte det, samt få i oss lite kaffe. Några småsaker förutom bakelsen följde förstås med hem. Nästa stop var matpausen på ABC i Kiiminki och sedan Bennäs.

Det var skönt att komma hem till mina pojkar. Men nog var det ändå väldans skönt att komma sig ut på något eget emellan. Det behövs liksom. Och motion har jag fått så det räcker för resten av året. Nu kan jag med gott samvete sitta inne i alla fall när regnar och blåser :)