Katter överallt

Att landa i vardagen tog inte länge. Natten till måndag vaknade Vincent en timme efter att jag kommit hemoch ville ligga i vår säng och sparka. Givetvis fick han det, men jag hade ju sett fram emot att få sova några timmar på morgonkvisten. Som tack för att han inte saknat mig under veckoslutet fick han en boll, ett litet träpussel och två pandanallar. Bollen kastas för fullt och pusslet ligger mest i bitar. Pandorna kommer han gående med titt som tätt, så även de fick godkänt. Sen har Kexmonstret börjat äta banan helt själv också. Säkert hundra år senare än alla andra, men istället har vi kanske undvikit lite kladd.

Helt rumsrent är det ändå inte ännu. Men gott!

Efter solandet idag tog vi en snabbis via Sunds för att hämta penséer till balkongkrukorna. Vincent yrade kors och tvärs som aldrig förr. Leksaken vi lånade med ut ur lekhörnan intresserade i två minuter. Därefter börjar han plocka stenar för att strax efter ställa in siktet på något inomhus. Han ylade gällt "Maaaij", sprang iväg och stannade inte förrän han var framme vid sin katt, om egentligen var en liten hund. Gång på gång sökte han upp hunden och lika många gånger fick jag hämta pojken. Det är ett mirakel att jag fått med mig rätt saker hem.

Trädgårsmästaren var i farten redan igår

Ikväll har jag planterat blommor och det blev riktigt bra. Vincent hittade ännu två "katter" idag. Tiger på tröjan brukar vi kalla kissi så det var inget konstigt, men att jama och peka för fullt när fåret Francis dyker upp i teverutan är något nytt. Nåja, det är ju ett djur i alla fall. På tal om djur såg jag väldigt många harar då jag körde tidningarna igår. En del av dem känner jag igen och vi har nästan blivit kompisar. Förutom pupuna såg jag två rävar, några levande katter och en stackare som troligen blivit påkörd. Den låg kvar ännu idag. Mitt hjärta gråter varje gång jag ser ett djur som blivit påkört.