För exakt 5 år sedan: Dag 14

Såhär minns jag måndagen den 21:e maj 2007:

Näst sista dagen på interrailen, men sista hela dagen. Det var varmt och soligt och vi tog fram vår kulturella sida. Vi spanade in Checkpoint Charlie och Berlinmuren. Jag försökte pilla av en bit av muren som souvernir, men alla andra turister hade redan hunnit ta det som satt löst. Det gick inte särskilt bra att få lös en bit betong genom att skrapa med nageln. Eller det gick inte alls. Jag fick köpa en bit istället, men om den sen är äkta vet jag inte.

På ett ställe nedanför muren fanns ett litet utomhus-muséum. Där fanns en grupp svenskar. Vi hade idefinitivt inte åkt till tyskland för att lyssna på rikssvenska, så vi drog hastigt vidare på glassjakt istället. Vid Potsdamer Platz hittade vi en glassbar med enorma portioner. Mycket gott och vi blev mätta. Vad vi åt till middag minns jag inte, säkert Mäccen. Morgonmålet var i alla fall en Dönerkebab. Åh, så gott det är!

Eftersom detta var sista dagen, var det nu dags att inhandla sådant som är billigare här än hemma. Det blev till största delen våtvaror, men även några kilo Milkachoklad följde med. Kvällen tillbrigade vi på samma uteservering som dagen innan. Vi fick varsin ros av en ros-säljande man som gick förbi och av bordsgrannarna fick vi brinnande shottar. De ville vi inte ha och lämnade tillbaka dem vid bardisken när grannara gått.

Varför interrail?
Ända sedan början av gymnasiet har jag varit intressenrad av att tågluffa. Då studentskrivningarna närmade sig behövde jag och Hanna något roligt att tänka på. Mitt i en skoldag drog vi iväg ända till Jakobstad och hämtade hem en bunt resekataloger. Kanarieöarna, Azorerna, Rivieran, Kroatien och Mallorca var bara några alternativ vi hade. Plötsligt kom vi på interrail. 
Både Hanna och jag har läst tyska ända sen högstadiet och är mer eller mindre proffs... hehe! Nå nää, men vi förstår åtminstone tyska. Därför tyckte vi att det skulle vara ett bra alternativ att tågluffa just i de tyskspråkiga länderna. Vi sökte som galna på internet för att hitta de billigaste flygen, men då ingen av oss ville betala via internet blev det ett besök till resebyrån. Vi bokade platser på de flyg vi valt ut, Blue1 och AirBerlin, men såklart blev det mycket dyrare än planerat. Interrailbiljetten inhandlades i Kokkola och när vi ändå var där, kunde vi köpa lite nya snygga klader också. 
Tidpunkten för resan blev i mitten av maj. Så sent som möjligt, men så att vi ändå hinner hem till studentdimmissionen. Anledningen till att det blev två veckor, var att en vecka var fö lite och tre för mycket. Två var precis lagom! Men när vi satt på flyget hem, hade vi gärna stannat några veckor till, om bara inte reskassan varit slut... 

Interrailbiljetten
Den interrailbiljett vi valt fungerade så att vi i nästan hela Europa kunde åka tåg fem valfria dagar inom loppet av tio dagar. Vi valde alltså ut fem resedagar och reste bottni just de dagarna. Däremellan hölls vi i samma stad. Minns inte vad biljetten kostade för fem år sedan men nu ligger en ungdomsbiljett på 175€. Ganska dyrt, men det lönar sig snabbt. Dessutom var det bara att hoppa på i princip vilket tåg som helst och åkte man fel, var det bara att börja om på nytt.

Dagen i bilder: